Gainsville

Om 45 min åker vi till Gainsville för att tävla. Alla är väldigt peppade för denna tävling då den är lite speciell, lyssna på detta, det är ... INOMHUS!! indoor tävling...weee!! haha, jag förstod först inte varför alla tyckte just denna tävling var så speciell men då jag insåg att många aldrig varit i en inomhushall så försod jag. Själv hade man ju inte bangat för att få springa utomhus istället. Inomhusbanor är man rätt trött på. Tävlingen börjar sent ikväll, kl 19.40 springer jag 400m och 21.05 är det dags för 4*400m vi får se hur det går idag. Jag vet e sjutton om jag orkar hålla mig vaken.

Efter en vecka med kyla, och då menar jag kyla (runt 0-10C) så är det idag lite varmare ute. Dessvärre så få ju jag inte vara ute i solen innan tävling så det känns lagom roligt att sitta inne i min lilla dorm o titta ut på den istället. I morgon hoppas jag på att kunna ta mig till stranden och sitta där och plugga lite.

Igår var jag på en kanonis bra restaurang!! Jag lovar att alla ni som kommer och hälsar på mig ska få gå dit. Det var en italiensk restaurang och maten dukades in på familjesätt, alltså i stora byttor så tog man av maten som om man vore hemma. Lättast var att dela två o två och efter lite övertalande så lyckades jag få Andrea med mig på en av de dyraste rätterna men ack så efterlängtad. Jag var lycklig hela kvällen igår, äntligen fick jag äta min lax!!! Lax med pesto, pinjenötter, soltorkade tomater och massa vitlök...yammmI!!!! så underbart gott. Sen jag kom hit så var detta andra eller tredje gången som jag har lyckats äta fisk, o ni vet hur mkt jag gillar det....oo det är svårt... men igår..mmm!!! va jag njöt..hahaah.

Eva, om du ska till Miami så har jag ett bra datum för dig!! DEn 11 april ska jag dit o tävla så då hade det ju passat susen:)

Nu ska jag ladda!!

ahh..vänta lite...

måste berätta om min dröm inatt..typ mardröm. Vaknade och var helt svettig. Jag drömde att jag flyttade hem igen, efter bara en månad här..ahh....o så kom jag in till stadion och träffade lisa o vuk o så sprang vi lite. Och sen träffade jag mina tränings-ungars föräldrar och så frågade de varför jag flyttade hem så sa jag så här "jag trivdes verkligen jättebra i USA, allt var perfekt, träningen super, jag trivdes med alla mina vänner vädret var väl inte det bästa men höll på att bli, utbildningen suverän och jag hade inte den minsta hemlängtan" under tiden jag berättade detta så steg paniken i magen på mig, var sjutton gör jag här, varför åkte jag hem, hallå vad håller jag på med...och så fortsätter jag o säger så här till dem "men så kände jag att Malmö är mitt hem, det är här jag vill va o bo" de bara stirrade på mig..ahhhh PANIK!! vad sysslar jag med, hur ska det gå med tränigen som var planerad för mig i USA, vad gör jag i Sverige, ta mig tillbaka, jag kan inte komma hem redan nu....??! o så vaknade jag och jisses vad lättad jag var:)

Jag trivs verkligen super här och har än så länge inte haft den minsta hemlängtan (sorry) men som jag sa till emma, det är skillnad på att längta hem och sakna och självklart saknar jag er allihop där hemma. Men just nu känns det som att detta var ett av mina bästa val hittills i mitt liv!

hörs!