Bilder!

Bilden ovan: Killen i mitten är en riktig cowboy, hur coolt är inte det. Han växte upp i en by med 270 invånare (de blev bjudna på en tripp till Las-Vegas hela byn för att den var så liten) hans föräldrar har en farm med hästar osv. Och vad tar killen inte fram senare på kvällen om inte hans lilla husdjur, en pythonorm (fast en snäll en). Framåt småtimmarna bestämde vi att det var dags för lite nattamat, cowboyen sätter sig i framsätet i bilen och när vi är i Drive-in och personalen på Fast-food krogen kommer i luckan och ska ge oss maten så håller han upp ormen och srämmer vättet ur dem. Haha, han gick och hämtade sin kollega. (påminner om crocodile dundee!!)

Små grodorna

snygg min va!! Haha

Kyligt

Vilken helg!!

6.30 var det uppstigning men efter bara fem minuter i bussen så slocknade jag igen. Vi var på väg till Clermont och det var dags för min första amerikanska tävling, wee, spännande. Det kändes bra i kroppen, hade inte lika mycket träningsvärk längre och kände mig relativt pigg i benen. Tänkte att med den träningen jag har bakom mig senaste veckan ska väl inte detta var några problem, nu är det ju bara ett varv och en gång. Piss i mississippi. I veckan har jag haft funderingar om att jag möjligtvis är lite nertränad nu eftersom att vi kört på ordentligt nu. Men så tänkte jag vidare, när man var liten fanns ju inget som hette nertränad så om jag bara inbillar mig nu att jag är i nedrans bra form så ska detta gå susen.

Shi fick jag, har aldrig sprungit så här uruselt på en 400:ing som jag gjorde igår. Helt otroligt. Vädret var väl inte det bästa och vinden var helt otrolig men dessvärre är det inte nog med ursäkter för min tid. När det då var dags för stafetten så tänkte jag att nu jäkla ska jag visa varför jag kommit hit och visa att jag faktiskt kan springa fortare. Shi fick jag igen (jag vann i och för sig min sträcka) men tiden var nu ännu lite sämre. Min tröst av det hela var att Nathalie också sprang på ursel tid och hon har ändå sprungit på 55s. Har beslutat mig för att banan nog var tio meter för lång och så tänker jag vidare på nästa tävling.

Men trots att denna dag var tidsmässigt misslyckad så skulle det inte få förstör min kväll. Först birthday party hos någon pollack och sen vidare på Track-party! Till en början var det lite segt på Friidrottsfesten men efter ett tag så kom stämningen igång. Och jag fick lära mig både det ena och det andra vad gäller amerikaner och alkohol och jag lärde de hur man dansar små grodorna och sjunger snaps visor. Jag hade så otroligt kul:) Jag ska se om jag kan länka till en film som de spelade in när vi allihopa gör små grodorna så ni får en hint om vad jag snackar om. HAhaha...jag sitter här och skrattar för mig själv nu. Tänkt er 15 amerikaner går runt ett bord och sjunger ko-ack-ack-ack-ko-ack-ack-ack.....och hoppar som små tossar och dessutom i tron om att detta är en typisk svensk snapsvisa, ja jag vet jag lyckades inte riktigt göra allting helt klart för dem.

Det blev en lång natt som gick över till morgon jag känner mig nu väldigt välkommen in i teamet!

Idag träffades vi alla igen nere vi stranden och spelade volleyboll, avslutade med lite mat på ocean deck och nu kl 18 är jag hemma igen.

Just nu trivs jag som fisken i vattnet!

en bild från basketmatchen.
Kan dessvärre inte lägga upp fler bilder då mitt utrymme är fullt, ska se om jag kan göra något åt det!

Idag kändes träningen super. Eftersom det var så kallt fick vi inte springa allt för fort, och vi hade bara 450,350,300,300,350 ;) haha det var jobbigt men kändes bra i benen o tiderna var bra. Men min lilla lilletå klämde lite o jag fick springa motsatt håll. Gick till våra typ sjukvårdare/sjukgymnaster och fixade till det, o örk vad det såg ut. Hur ofta tittar man på sin lilltå egentligen? jag borde gjort det för längesen. Hon skalade min lilltå, som att det var en potatis, så mycket extra hud var det och ja hon använde en skalare. Sen klipptes det, och filades, skalades och filades och så klipptes det. Iörk.

har tvättat för första gången idag. Godtrogen som jag är lämnade jag kvar mitt mjukmedel och tvättmedel där nere och nu när jag gick ner så var bara tvättmedlet kvar. Trisst men vissa har väl inte råd o köpa eget?!?!..

Bortsett från ovan så har dagen var rolig. Har pratat med mamma, varit på kmart o shoppat och så hade vi en lång middag ett stort gäng friidrottare och det var kul!

Kort och basket!!

Pratade med mamma idag:) hon undrade hur det hade gått med mitt Karlshamns-kort, så sa jag "men det läste du väl i bloggen?" nej där stod inget...hmm..snurr Bea, jag missade visst att ta avslutningen av hela historien.
Innan jag åkte till USA var jag tvungen att beställa en ny kod till mitt kort (eftersom att jag glömt den förra) för att beställa ny kod måste man beställa ett nytt kort, för att beställa nytt kort måste man i sin tur spärra det gamla. Hänger ni med? Hmm..hinner jag få det nya innan jag åker då? Ja jo det skulle inte vara några problem. Vi spärrar mitt kort. Ändå, och snälla fråga inte varför så tar jag med mitt gamla kort i plånboken i tro om att jag kanske kan ha nytta av det?!?! När jag kommer till Malmö så har jag fått mitt nya kort, lägger det i ryggan och så åker jag till stationen.
Väl här i USA så har jag inte haft en tanke på kortet och inte har jag använt det heller, men när jag kommer hem från bokaffären och tittar i min rygga så hittar jag ju mitt kort:)

Så lång historia kort: Jag använde mitt spärrade kort i bokaffären och därför tog de mitt kort. hmm..var var det vi bruka säga, Veckans Bea?! Jag tror det var en sån!

Igår var jag på basketmatch, försökte lägga upp lite bilder från mobilen men jag och datorn funkar inte riktigt ihop idag så jag får nog fråga nån hur jag ska göra. Kommer så fort jag vet.
Vidare: Basketmatchen var en riktigt rolig sådan, dåligt spel och usla cheerleaders, fåniga tal och sång. Vad var det som var så roligt då? Hela grejen att allt var så amerikanskt. Ska försöka förmedla vissa delar till er.
För det första så hann jag inte in på arenan innan matchen började så jag fick inte gå in förrän de hade slutat ceremonin, Ceremonin frågade jag och blev nyfiken, öppnade dörren bara lite på glänt för att få en liten glimt av vad som pågick. HELA publiken samt spelaren står upp, har handen på hjärtat och tittar åt samma håll. Nationalsången.

Innan matchen började hade alla olika så kallade organisationer lite tävlingar (organisationer kan vara allt från ett gäng tjejer som träffas för att snacka skit och partaja till ett gäng killar som gillar fotboll, om ni sett collegefilmer så vet ni att de brukar bo i ett o samma hus, typ så). Tävling 1: vem äter snabbast upp en tallrik med vindruvor? Folket skrek och hejade.
Supportrarna för matchen var helt klädda i blått och då det är grekisk vecka här så hade de ett lakan runt säg och en fin krans. Väl inne på läktaren så sitter en s.k. orkester, cheerleaderna dansar nedanför. O jag vill inte göra dig som trodde jag skulle bli en cheerleader besviken när jag nu lovar att jag aldrig kommer bli någon, jag lovar er att jag istället för att göra er stolta hade förnedrat. Så otroligt flamsigt dåligt och nära pinsamt, eller ja det var pinsamt haah.. De var inte lika grymma som på "bring it on" om man säger så. Dessutom så under matchen står de bredvid och hejar på det mest löjliga vis som kan tänkas, inga malmö skrik här inte, mer som "ah, oh come on woho" haha.. Jaja, allt kan ju inte vara lika bra som i film.

Summa summarum det var en rolig kväll!! Och jag skrattade gott hela vägen hem.
Nu ska jag träna, har en känsla av att det är backar idag. uh, jag som fortfarande har träningsvärk.

Jaja. som jag avslutade min presentation om mig själv, "This is the motivation I live for, Don't worry, be happy"

Öh, megabråttom nu.

Har lagt upp lite bilder från vårt retreat. Ligger i album USA 2. Kan tilläggas att Daytona Beach går mot sin kallaste säsong på väldigt länge. I helgen har det spekulerats i nollgradigt. O jag kan säga er alla att det var inte min tanke med o flytta hit....Var är solen??!!

Klantskalle

Skulle köpa en bok i bookstore med mitt vackra Karlshamns kort. Drar kortet i kortmaskinen och kassörskan får en fundersam blick. Hon frågar en kollega som i sin tur springer och hämtar chefen. De tittar lite konstigt på mig. Chefen ställer lite kluriga frågor och precis innan jag ska fråga vad som sker så säger han: anledningen till att ditt kortköp inte går igenom är att det på vår datorskärm står här att vi ska ta detta kort på direkten, och det är också precis vad vi kommer göra. Vill du ha numret till din bank?" Jag bara: Va?! Nej jag har numret, jag känner min bank;) Jaja, inte mycket att göra betalar med mitt amerikanska kort istället. Vilket då blev nästa problem. Betalningen gick igenom och jag fick min bok men när jag kommer hem och loggar in på min Amerikanska internetbank så har jag en utgift på mitt sparkonto som jag inte alls känner igen, FEE står det och jag klickar för vidare info. "Overdraft protection transfer fee". Jag hade inte haft ett öre på det kontot då alla mina pengar låg på sparkontot och istället för att inte godkänna betalningen så ger de mig en avgift på $135, ahhh fattar ni, det är 1000 spänn för nada.

Jag blev genast arg och sur och min roommate påpekade även detta. Men så kom jag på att jag faktiskt fått ett kort när jag öppnade kontot att jag får låv att övertrassera kontot än gång utan avgift om jag kommer in på kontoret och uppvisar kortet. Gissa var jag ska i helgen?!

Forsta redovisningen

Sitter i skolans datorsal nu och forsoker fa mina laxor gjorda, men vad ar egentligen skillnaden pa efficiently och effectivnes? Och vilket foretag hade du valt att placera dina pengar i, det som var mest efficient eller effecive? Hmm...

Idag hade jag min forsta muntliga redovisning. Inte sa svart, en Power point presentation om mig sjalv pa fyra sidor. O 2 min prat. Pratade kanske i 30s men hade en nedrans snygg powerpoint:) Haha.

Pa skolgarden spelas det varje dag musik fran hogtalarna och det ar folk over allt. Det ar faktiskt valdigt mkt precis som pa film.

En kille pa min computer lektion idag papekade att det var mycket socker i min smoothie (som for ovrigt var valdigt acklig). Pa framsidan stod det No sugar added men pa innehallsforteckningen visade sig vara en hel del. Nej jag dricker inte sant sager han, sa mycket socker, detta ar min frukost idag: sager han. Och sa tar han fram varsta bullen full med glasyr pa toppen och fylld med cream cheese. HAHA!!
Igar satt jag o lunchade med en annan grabb och han hade valdigt mycket asikter om vad man skulle ata o inte ata. For mkt fett, farlig mat, blir magsjuk av det osv osv. men aven har brister amerikanarens tro om o vara nyttig da han avslutar sin maltid med en pase chips. Det var inte forran jag sa till honom att de dar chipsen nog inte heller var sa bra som han la ner pasen igen:)

Jaja, detta land och dessa amerikanare slutar aldrig forvana.

I helgen ska jag tavla. 400m och 4*400m. Ska bli kul. Dock har jag traningsvark i hela min kropp och sarskilt i form kan jag inte direkt pasta att jag ar men det ska anda bli kul o se hur jag ligger.

Tipp topp!

Hemkommen från retreat!"

Så himla kul o komma tillbaka från lägret, få logga in på datorn och läsa alla era inlägg!! Tack. Det roligaste är när ni skriver om vad som händer där hemma så man hänger med någorlunda i alla fall. Lite ord till er alla:

Mia och Wickan; Jag avundas er för jag hade mer än gärna velat se mormor och morfar på dansmattan!!
Mormor o morfar; En kvart på dansmattan är bättre motion än 30min på löparbandet, fortsätt dansa!!
Emma; Jag blir tokig, jag vet ingenting vad som händer, Stockholm/Lund? Knä? Hur mår du?! Maila eller vad som helst jag måste få veta!!
Lisa(MalmöLisa); Bra jobbat i helget!! Fortsätt så!
Chrille; Jag saknar dig med! När har du bal?
My och Eva; Hälsa tillbaka till de som står bakom er vid datorn och himla kul att ni är inne o läser min blogg:)
Nathalie; Om inte jag minns fel så åkte du till London idag?! Berätta!!
Mor och far; Tack för pratstunden i fredags jag blev jätteglad! Utan den energin hade nog fredagspasset aldrig gått igenom.
Lisa; Mamma o pappa var ju för sjutton jättebruna, jag tror inte ett skvatt på att inte du också skulle va det!

Lite ord om min helg. En väldigt lärorik sådan! Vi gjorde en hel del teambuilding och pratade mycket om motivation och ledarskap. Mycket om sådant som lätt glöms bort i Sverige. Vi hade även lägereld och spelade en hel del volleyboll. Mina vader är dock fortfarande som stenar så jag mest haltar fram men var å andra sidan en bra publik.
Olympiske löparen som är här, som jag jämt glömmer namnet på, har inspirerat mig ännu mer nu på lägret. Han lärde mig en massa om motivation och hur man kan ta nytta av såväl sina tankar som av sitt kroppsspråk.

Vi avslutade hela lägret med en så kallad ceremoni. Alla satt i en cirkel och fick säga några ord om vad de tyckte var bra med lägret och jag vet inte hur jag ska berätta men det var en riktigt häftig känsla. För det första så var det inte en massa flams och trams som det lätt hade blivit i en svensk grupp (i allafall min förra klass) även då killarna är stökiga då de får vara det. För det andra så var det så mycket energi och vilja i rummet att jag nästan kunde ta på det, för det tredje så sa alla något från sitt hjärta. Men det roliga med det hela var att när vi kommit till ungefär mitten av cirkeln så är det Toshibas tur att prata, Toshiba är en typisk amerikansk sprinter om ni tänker på deras kroppar attityd naglar etc, hon har gått på Embry Riddle i tre år.
Hon inleder sitt tal med "jag måste ställa mig upp för detta är så stort". Och sen börjar hon berätta hur mycket detta betydde för henne etc. etc. Och tillslut börjar hon gråta och det är precis som på en Amerikansk talkshow när någon öppnar upp sitt hjärta, och ni vet hela publiken gråter med. Alltid har jag tyckt att amerikanarna är så oerhört patetiska och gråter för ingenting och blaha o blaha, tills idag då jag upptäcker mig själv sittandes snyftande brevid. AHHH!!! Underlig känsla det där!-

Bilder kommer troligtvis imon då ska jag försöka ha laddat upp lite från vårt retreat läger!
Chip bong so long

Grattis!!

Ett stort Grattis till Wickan och Oscar som fyller år idag!!
Hoppas er dag blir underbar:)

jag som trodde jag visste...

...visste vad trötthet var, ha!! shi fick jag.
Den största skillnaden med träningen här jämfört med hemma är att träningsschema inte existerar. Innan du kommer till träningen så har du ingen aning vad som väntar. Igår sa coachen att vi nog skulle ta det lite lugnt idag eftersom det blivit en del senaste dagarna men han hade nog glömt det idag. I tron om att han skulle säga något i stil med, några få teknikövningar idag bara, så drar han till med 5*450 waaaaaaaa. Håll 70%. Okej 70% no problemas som lite genomblödning. Take spikeshoes. What!! 5*450 med spikar?!?! Okej Bea, bara flyt ligg högt och slappna av, detta fixar jag. ...bara häng efter killarna. (det var jag o två 400m-grabbar)

Efter första loppet tänkte jag att ett till sen räcker det för mig. Jag fixar inte mer, jag var helt slut och träningsvärken värkte! Jag sprang ett till. Nathalie masserade mina vader, upp igen och så sprang jag en tredje. Efter den förskte jag nämna till de att jag inte fixade mer. Inget medlidande där inte, upp igen, o nu ska ni veta att jag hade syra i hela kroppen, benen skakade innan start och så sprang jag ut.

Jag gjorde alla fem loppen och jag är så förbaskat stolt över mig själv. Jag trodde jag skulle svimma, spy och falla samman men efter en 20min nap på gräset så kunde jag resa på mig, la mig i lilla trucken som var på arenan o efter yttligare 10(20)min så kunde jag GÅ ner. Vaderna var som två stenar och huvudet kändes som det skulle sprängas i bitar. Jag trodde jag visste vad mjölksyra var, ha! Nej nu vet jag! Från tårna ända upp till mina öron och runt fem varv till i kroppen. Hela jag var syra.

Nu ska jag ut på krogen o äta, sen ska jag på middag och jag har aldrig känt mig mer värd detta än vad jag gör just nu. Imorgon är det camp och det ska bli kul.

Ska också nämna att jag talade med någon skitgrym idrottare idag. Han har sprungit på 44s på 400m och lovade att hjälpa mig om jag behövde något eller ja om det var något jag undrade över! Cool snubbe.

Bråttom nu, måste rusa.!